Covid-19 vaccin – desinformationskampanj

Under en tid har myndigheter i olika länder diskuterat om Covid-19 vaccinet från AstraZeneca är säkert eller inte. Ett antal fall av förmodade biverkningar har uppstått i form av blodproppar och slutsatsen har i olika led varit att det funnits en stor risk för att det varit just det aktuella vaccinet som varit orsaken.

Nåväl, nu när det gått en tid och vaccineringarna stoppats i flertalet länder har till slut EU/EMA gett grönt ljus för att fortsätta användandet. Här börjar man osökt undra vad det var som hände egentligen. Hur kan det vara så att så många slår på stora trumman för att det är förenat med stora hälsorisker att använda ett vaccin som i en särskild granskning trots detta godkänns?

Desinformationskampanj?

Det har under många år varit väl känt att aktörer (inte sällan stater) i sina arsenaler av vapen innehar spridning av desinformation. Syftena må variera, men medlen är ungefär desamma – alla för att sprida desinformation genom alla tillgängliga informationskanaler som passar syftet.

Varför vaccin mot Covid-19?

Helt enkelt för att det är ett ämne som berör typ hela jordens befolkning och (tråkigt nog) i synnerhet oss i de rika länderna som skaffat oss första tjing på att få de eftertraktade doserna. Vi ska inte glömma bort att det finns flera andra tillverkare av vaccin förutom de tre som är stora hos oss; Pfizer, Moderna och AstraZeneca. De flesta har nog i medier hört talas om att Kina vaccinerar storskaligt, framför allt med vaccin från Sinovac Biotech. I Ryssland vaccineras som bekant stort med Sputnik V framtaget av Gamaleya Research Institute of Epidemiology and Microbiology.

Det viktiga i sammanhanget är att vaccinen som tagits fram i länderna tagits fram även i syfte att exportera. I början av pandemin var det ett extremt race att ta fram vaccin för att få fördel, inte minst för att öka det egna landets kraft och förmåga genom att vaccinera så fort som möjligt – men också för att kunna exportera och vara en viktig aktör internationellt och vara en spelare andra länder har beroende gentemot. I det här spelet ingår givetvis att misskreditera andra länders och aktörers vaccin för att lättare kunna sälja in sitt eget vaccin när andra vaccin står under lupp eller misskrediterats så hårt att befolkningen inte vågar lita på det.

Konspirationsteori?

Nejdå, inte alls. Faktum är att flera länders säkerhetstjänster varnar för precis detta, många artiklar finns som berör ämnet på olika sätt – här ett exempel från Polen:

Most countries that have temporarily suspended (AstraZeneca) vaccinations have given in to panic caused by media-fuelled information about alleged complications. I am convinced that many of them will soon return to vaccinations using AstraZeneca. In my opinion, it is possible that we are dealing with a planned disinformation campaign and a brutal fight by medical companies, possibly supported by the countries in which these companies are registered,”

Michał Dworczyk, stabschef hos Polens premiärminister (Polsat News – källa)

Varför berör detta då ämnet Informationssäkerhet?

En av grundstenarna inom informations- och IT-säkerhet är att du måste känna din motpart – antagonisten. Du måste veta vad denne har för skäl att angripa just dig och vilka resurser denne har till sitt förfogande. Det är naturligtvis inte alldeles enkelt. Det är sedan länge väl känt att de flesta idag aktiva grupper av cyberkriminella har sina baser i framför allt Ryssland, Kina, Iran och i viss mån även Nordkorea. Det är naturligtvis inte så att grupperingarna slumpmässigt ”har råkat hamna där”, utan det finns bakomliggande skäl i form av att de respektive staterna står bakom grupperingarna i olika grad.

Grupperna drar in pengar för daglig drift och upprätthållande av sin verksamhet genom gängse cyberkriminalitet så som spridande och aktiverande av ransomware. Genom att dra in pengar på det viset finansieras det som är staternas egentliga mål – att sätta press på andra stater genom olika former av mer avancerad cyberkrigsföring och desinformationskampanjer.

Det kan tyckas långsökt, men faktum är att man indirekt bidrar till sådan verksamhet genom att betala in lösen till kryptokaparna. Visst, det finns även flertalet grupper som bara är ”in it for the money”, det är viktigt att komma ihåg. Slutsatsen är att vi alla måste vara på alerten för att inte stötta vad som kan finansiera staters möjligheter till tyst krigsföring.

Källor

Mattias Sjödin

Jag arbetar till vardags som CISO inom finansvärlden med bakgrund både som CISO inom IT-branchen och som konsult inom informations- och cybersäkerhet, med bevisad kompetens och erfarenhet i ryggen genom bland annat CISA- och CISSP-certifieringar. Privat grottar jag gärna ner mig i hemautomation och allt som hör till. Jag kör Home Assistant (supervised), och blandar friskt mellan enheter som kör Zigbee, Z-Wave, 433MHz och Wi-Fi. Att leka med microcontrollers som kör ESPhome och Tasmota är hur kul som helst.